Driver Joe's

En redig mosbricka blev det till lunch. Kittla gott i kistan kan jag lova alltså. Två grillad vurre och en rejäl klick räksallad. Hehehhehe. Som ett smäck som gubben sa.

Igår hittade jag ett utmärkt ställe för Mobidry. På kvällen sen hade jag hoppats på lite kuckeliku. Hehehe. Men kärringa’ va ogörlig. Ogörlig!

Nu ska jag lära er ett och annat om bilar. Hehehe. En gammal Fiesta är det bästa man kan hitta, det kan jag lova er alltså. Det kan jag nästan lova er. Den bilen har ett jävla blås i fläkten också, handskarna blir torra på ett kick. Tummen upp på den!

Corsan däremot, det är en riktig skitbil. Kopia! Ja, fast sämre då. Det finns inget blås alls i A/C:n. Inget! Tummen ner på Corsan.

Funderar på att skaffa mig en redig cowbojsarhatt. En sån som gamle Willie har. Då kan jag lova att kärringa’ blir eld och lågor. Det kan jag nästan lova er alltså. Kanske det blir lite kuckeliku om ni förstår vad jag menar. Hehehe!

Ja, nu hade han ju inte den just där. Men det är ju en redigt bra melodi ändå.

Ingången till nästan vilken mack som helst

Vill man testa något nytt och effektivt så kan jag rekommendera A/C:n vid ingången till vilken mack som helst. Det kan tyckas krångligt, men personalen brukar gärna hjälpa till. Sist fick man ju låna en stege och allting. Det är lite meckigt att fästa Mobidryen, men efter lite pill så sitter den fint och man kan ta sig en mosbricka under tiden.

Så är man ute på vägarna igen. Det är en härlig känsla, det här. Inget som binder upp en. Bara jag och vagnen och vägarna. Eller ja. Visst fan är man uppbunden, det ska lossas där, lastas där. Men ni fattar ändå vad jag menar. Inga måsten. Eller ja, alltså, det är ju måsten och man måste hålla körschema och ta pauser här och där och alla regler och bestämmelser som de har satt upp. Men annars så, annars är det bara skönt. Skaffade en såndär stjärtvärmarmadrass till sätet. Så nu har vi det fint, jag och min bakdel. Och sen, när det är dags att lossa så har man varma torra handskar också tack vare Mobidryen. Eller drajjan som jag kallar den när jag ska vara lite lustig. Jävla fin uppfinning det där alltså, det är så man önskade att man själv hade kommit på den. Då hade man kunnat pensionera sig tidigt. Bara grilla och gotta sig resten av livet. Det vore fint det.

Det var en gång två tomater som gick över en väg. När det kom en lastbil så hoppade den ena tomaten åt sidan. Så sa den andra tomaten: Men! Nu förstörde du ju hela berättelsen.

Höhöhö!

Hallååå där! Tänkte att jag skulle dela med mig av mina bästa torkspots därute. Drajjan, som jag kallar’n kan ju användas på många fler platser än i den gamla kärran. Här kommer torkspot nummer 1:

Ica Göken

På Ica Göken har de en förbannat bra fläkt vid frukten. Jag brukar säga det att frukten kan jag hålla mig ifrån alltså, men fläkten den kan jag inte låta bli kan jag lova. Bara att kila in Mobydryen och hänga upp handskarna så kan kärringa’ sköta handligen under tiden. Köpa köttfärs och allt vad det är.

Idag blir det till att jobba hårt kan jag lova. Ut på vägarna bara! Andas friheten. Snackade med Loffe igår och den lille gubben ska lossa på samma ställen som mig längs vägen. Vi sa att vi skulle slå våra påsar ihop. Loffe är en redig gubbe ska ni veta, en man alltid kan lita på. Ja, vi har ju jobbat ihop i, det blir väl 7-8 år nu. Bara kärringa’ som man har hängt ihop med längre.

Har ordnat en Mobidry till honom, vad glad han kommer bli kan jag lova. Det är alltid ett jävla gnäll på våta handskar, och jag har sagt till han så många gånger att  skaffa en Mobidry din gnällgubbe, men har han gjort det? Inte då. Men Loffe är redig, det är han.

Alla säsonger är grillsäsong, det har jag alltid sagt. Ja, kärringa’ klagar kan jag lova, men på den punkten står jag fast som en fura. Man kan inte tänka sig något bättre än att komma hem från en lång dag på vägarna, slå på grillen och slå sig ner intill med en burk rinnande guld. Öl menar jag då.